Kommer aldrig glömma den traumatiska upplevelsen när man som typ 12 åring, kom hem med skivan ”the number of the beast”..med Iron Maiden…visade farsan och sa :” detta är hårdrock”…och tänkte att han skulle svära lite och kanske anordna ngt skivbål …  

Han lyssnade i 15 minuter, tittade på mig lite småsträngt…”yes” tänkte jag nu får jag mitt uppror fixat…han kommer hata detta!

”Gud vad mesigt”….säger Farsan…”VA”?  .....Kolla in dessa skivor istället…Han halade fram ”Bomber” med motorhead samt ”London Calling” med Clash….suck…där gick den revolutionen åt helvetet!  

Jag skulle kommit hem med Sven-Ingvars eller varför inte Alf Robertsson istället, då hade han nog fått spader.  

Då den revolutionen gick i stöpet, funderar jag på om jag skall börja lyssna på dansband nu?…iof en sen revolution men ändock ….eller kanske bli hiphoppare ?  …

Iof rätt skönt att kunna gå på ac/dc konsert med morsan och farsan (de var ju unga när de fick mig så det skiljer inte allt för många år)…..men ….hmmm….skall kanske bjuda dom på Sven-Ingvars saxparty på Ålandsbåten och se vad de säger  

Såg den igen nyligen...sjukt bra! T.o.m Harrison Ford är bra i denna klassiker  

http://traffic.bloggsida.se

Read and weep som uttrycket heter....ingen blogg man blir glad av att läsa, men nog så viktigt, det säger mycket om samhället som det ser ut i dag!